Vilka diagnoser ger rätt till sjukersättning – Nya regler 2026

Sjukersättning är en förmån för den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte längre kan arbeta. Det är Försäkringskassan som fattar beslut om ersättningen, och bedömningen utgår från arbetsförmågans nedsättning snarare än från en specifik diagnos. Vilka diagnoser som faktiskt leder till beviljande varierar dock mellan kategorier, och reglerna uppdateras regelbundet.

Den här guiden sammanfattar vad forskning och officiella källor visar om sambandet mellan diagnoser och sjukersättning, gällande regler för 2025 och 2026, samt hur ansökningsprocessen går till.

Vilka diagnoser ger rätt till sjukersättning?

Inga enskilda diagnoser garanterar automatiskt rätt till sjukersättning. Försäkringskassan bedömer i stället om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt för all överskådlig framtid och för alla typer av arbeten på arbetsmarknaden. Rehabilitering ska ha prövats utan framgång. Läkarutlåtande krävs med information om diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning.

Viktiga punkter att känna till

• Diagnosen är inte avgörande – arbetsförmågan är nyckeln i bedömningen
• Psykiatriska diagnoser dominerar bland mottagarna, cirka 220 000 personer
• Andelen med enbart garantiersättning har tredubblats de senaste 20 åren
• Kvinnor är överrepresenterade bland mottagarna
• Bedömningen görs individuellt av Försäkringskassan
• Särskilda ICD-10-koder används för att kategorisera diagnoser

Vanliga diagnoskategorier (ICD-10-koder)

Vad är de nya reglerna för sjukersättning?

Från och med 1 januari 2026 träder nya regler i kraft som påverkar villkoren för sjukersättning. Den mest uppmärksammade förändringen gäller åldersgränsen.

Ny åldersgräns från 2026

Sjukersättning kan från och med 2026 beviljas till och med månaden innan den enskilde fyller 67 år. Tidigare låg gränsen lägre, vilket innebär att flera personer nu kommer att kunna få ersättning under en längre period. Förändringen sker automatiskt utan att den enskilde behöver ansöka på nytt.

Ändringarna är en del av regeringens proposition för utgiftsområde 10, som omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Försäkringskassan har publicerat information om de nya lagarna och reglerna på sin webbplats.

Övriga nyheter för 2026

• Förlängning av sjukersättning sker automatiskt för befintliga mottagare
• Rehabiliteringspenning omfattas av de höjda åldersgränserna
• Nya högkostnadsskydd för tandvård gäller från 67 års ålder

Hur beräknas sjukersättning hos Försäkringskassan?

Sjukersättning betalas ut i fyra olika nivåer som motsvarar hur stor del av arbetsförmågan som kvarstår. För personer mellan 30 och 67 år gäller följande nivåer:

Ersättningsnivåer baserat på arbetsförmåga

• Hel sjukersättning: Ingen eller minimal arbetsförmåga kvar
• Tre fjärdedels sjukersättning: Kan arbeta högst 25 procent
• Halv sjukersättning: Kan arbeta högst 50 procent
• En fjärdedels sjukersättning: Kan arbeta högst 75 procent

För unga vuxna mellan 19 och 29 år finns i stället aktivitetsersättning, som tidigare kallades förtidspension. Den gäller den som inte kan arbeta alls eller bara delvis och kan övergå till vanlig sjukersättning när personen fyller 30 år.

Beräkning av ersättningens storlek

Ersättningen baseras på den tidigare inkomsten och består av en inkomstrelaterad del samt en garanterad del. Den inkomstrelaterade ersättningen beräknas utifrån den förväntade pensionen och premiepensionen. För den som har låg eller ingen tidigare inkomst finns en garantiersättning som lägsta nivå.

De exakta procentsatserna för hur ersättningen beräknas framgår inte av de officiella källorna. Försäkringskassan tillämpar ett verktyg för att räkna ut den slutgiltiga ersättningen vid ansökan.

När övergår sjukersättning till pension?

Sjukersättning och ålderspension samverkar på ett sätt som innebär att ersättningen gradvis minskas när den enskilde närmar sig ordinarie pensionsålder. Vid 65 års ålder påbörjas vanligtvis en övergång, och från 67 års ålder övergår den helt till ålderspension.

Tidslinje för övergången

1. Ansökan: Den enskilde ansöker via Försäkringskassan med läkarutlåtande
2. Beslut: Försäkringskassan bedömer ansökan individuellt
3. Diagnosfördelning: Olika diagnoskategorier är vanligare bland mottagare, enligt Försäkringskassans rapport om diagnos och kön (2025)
4. 65 år: Övergångsperioden inleds och sjukersättningen minskar successivt
5. 67 år: Full övergång till ålderspension sker (nya regler från 2026)

Försäkringskassans rapport från januari 2025 visar att det finns tydliga samband mellan diagnoskategori och beslutsutfall, samt skillnader mellan könen som är relevanta för bedömningen.

Vad gäller för olika grupper?

Gruppen som får sjukersättning är heterogen. Psykiatriska diagnoser dominerar, och andelen med garantiersättning har ökat kraftigt. Detta hänger samman med att lagändringar under senare decennier har begränsat möjligheterna för personer med fysiskt krävande arbeten att få ersättning baserad på tidigare inkomst. Här kan du läsa mer om vilka diagnoser som ger rätt till sjukersättning. Stavas månader med stor bokstav

Säkert respektive osäkert

Externt stöd och relaterade ersättningar

Sjukersättning kan kombineras med andra stödformer för den som har en funktionsnedsättning. Merkostnadsersättning och bostadstillägg är exempel på förmåner som kan sökas separat. Även personlig assistans regleras genom samma lagstiftning och omfattas av de höjda åldersgränserna.

Av de undersökta källorna framgår inte att det finns någon separat ”extra ersättning” kopplad specifikt till sjukersättningen. Däremot kan rehabiliteringspenning bli aktuell under perioder av aktiv rehabilitering.

Regeringens budgetproposition för utgiftsområde 10 för 2026 anger anslagsramarna för sjukersättning och relaterade stödformer. Dokumentet ger en överblick över de ekonomiska förutsättningarna för systemet.

För den som vill veta mer om specifika stöd finns information att hämta hos Försäkringskassan, som ansvarar för handläggningen av alla dessa ersättningar.

Sammanfattning

Sjukersättning beviljas inte utifrån en specifik diagnos, utan efter en samlad bedömning av arbetsförmågans nedsättning. Psykiatriska diagnoser, rygg- och ledsjukdomar samt nervsystemssjukdomar tillhör de vanligaste kategorierna bland mottagarna. Från och med 2026 höjs åldersgränsen till 67 år, vilket ger fler personer möjlighet att få ersättning under en längre period av livet.

För den som överväger att ansöka rekommenderas att kontakta Försäkringskassan för att få information om den individuella situationen. Merkostnadsersättning och bostadstillägg kan sökas parallellt med sjukersättning.

Vanliga frågor