När Går Man Påskkärring – Skärtorsdag Eller Påskafton?

Q: Vad heter påskkärring på engelska?

På engelska kallas traditionen Easter witch eller Easter witches.

Av admin · mars 30, 2026

När klär barnen ut sig till påskkärringar och knackar på hos grannarna? Svaret varierar beroende på var i Sverige du bor. I de flesta delar av landet sker det på skärtorsdagen, men i västra Sverige håller man fast vid en äldre tradition att gå påskaftonkvällen. Denna folktrostradition, där fantasifulla små häxor med korgar och brev ber om godis, har rötter i 1600-talets mörka häxprocesser men är idag ett harmlöst vårtecken.

Senaste artiklar

Skillnaderna mellan regioner kan förvirra föräldrar som flyttar eller firar påsk på ny ort. Samtidigt väcker den historiska kopplingen till Blåkulla och kvastflygning frågor om traditionens ursprung och betydelse. Artikeln redogör för fasta fakta om datum, regionala variationer och historisk utveckling baserat på dokumenterade källor.

När går man påskkärring?

Det enkla svaret är att det beror på geografisk tillhörighet. Sverige är splittrat mellan två huvudsakliga dagar för utklädningen, en indelning som har historisk förankring.

Skärtorsdag

Gäller för stora delar av Sverige, inklusive Uppsala och huvudstadsregionen. Barnen brukar börja knacka på dörrar under torsdag eftermiddag och kväll.

Påskafton

Traditionell dag i Västsverige – Bohuslän, Dalsland, Värmland och delar av Västergötland. Här är lördagen den dominerande dagen för påskkärringar.

Uppsala

Följer huvudströmmen med skärtorsdagsfirande. Universitetsstaden saknar den västsvenska påskaftonstraditionen.

Kärnan i traditionen

Barn klär ut sig till häxor, bär påskkort och kvastar, och får godis eller påskägg som belöning för sina påskbrev.

Viktiga insikter om timingen

Regional split tydlig: Skärtorsdag kontra påskafton skapar tydlig geografi.
Folktron kopplar skärtorsdagen till Blåkullaresan, då häxorna enligt gammal tro flög iväg.
Västsveriges påskaftontradition har koppling till påskbrasor och äldre vuxenupptåg.
Finland (Svenskfinland) följer skärtorsdagstraditionen under namnet påskhäxa.
Dates förändras årligen eftersom påsken följer kyrkoårets rörliga datum.
Modern tid har sett en toning ner av vissa gränsdragningar, men regionerna håller fast vid sina dagar.

Regional översikt

Region	Datum	Historisk notering
Stora delar Sverige (inkl. Stockholm, Uppsala)	Skärtorsdag	Nationell spridning under 1900-talet
Bohuslän	Påskafton	Äldsta belägg från tidigt 1800-tal
Dalsland	Påskafton	Spridd vid mitten av 1800-talet
Värmland	Påskafton	Tidiga skildringar från Karlstad
Västergötland	Påskafton (delvis)	Variationer förekommer inom regionen
Svenskfinland	Skärtorsdag	Kallas påskhäxa
Österbotten (Finland)	Påskafton (historiskt)	Äldre variant med påsktroll

Källa: Wikipedia, Svenska Högtider

När går man påskkärring i Uppsala och andra regioner?

I Uppsala, liksom i övriga Mälardalen och norra Sverige, gäller skärtorsdagen som den aktuella dagen. Detta markerar en tydlig avgränsning mot västkusten och inlandet längs Vänern. Historiska Media noterar att traditionen spreds från Västsverige mot övriga landet under 1900-talets början, då den övergick från att vara vuxnas upptåg till att bli en barnlek.

Åmål och Karlstad nämns som tidiga centra för dokumenterad utklädnad, där vuxna och ungdomar under 1800-talet klädde ut sig och begick upptåg som att kasta sten i skorstenar. Denna vuxentradition övergick sedan till barn, som idag är de enda som upprätthåller seden.

Regional särart i Västsverige

I Bohuslän, Dalsland och Värmland är traditionen att gå påskafton lika stark idag som för hundra år sedan. Här är kopplingen till påskbrasorna – majliknande eldar – särskilt tydlig, vilket skiljer regionen från övriga Sverige där påskeldar är mindre vanliga.

Varför skiljer sig Västsverige åt?

Den västsvenska förekomsten av påskbrasor har skapat en sammanhängande kultur där påskaftonens firande inkluderar både utklädnad och eld. I övriga landet, där sådana brasor saknas, har skärtorsdagens koppling till den gamla folktrons Blåkullafärd blivit den dominerande associeringen.

Roliga Saker Att Göra – Aktiviteter För Alla Säsonger inkluderar påskfirande som en viktig del av årets rytm, oavsett vilken dag man väljer att klä ut sig.

Vad är ursprunget till påskkärring?

Traditionen har sina rötter i 1600-talets häxprocesser, särskilt under 1660- och 1670-talen då hundratals människor avrättades i Sverige efter anklagelser om att de rest till Blåkulla för att delta i djävulens gästabud. Enligt Arkitektkopia bjöd folktron in häxorna just på skärtorsdagen, då onda makter ansågs släppas fria i samband med Jesu förräderi.

Från rädsla till lek

När utklädnadstraditionen exakt började är osäkert, men de äldsta beläggen härstammar från tidigt 1800-tal. Landshypotek beskriver hur vuxna ursprungligen imiterade riktiga häxor med täckande masker, kvastar, smörjhorn och gamla trasor. Detta skedde ofta i skräckinjagande syfte, en återkommande beskrivning från Karlstad och Åmål under 1800-talets mitt.

Dokumenterad historieskrivning

Under 1900-talets början spreds seden över Sverige och till Svenskfinland, där den gradvis förvandlades till en ofarlig barntradition. Historikern Fredrik Skott dokumenterar denna övergång i boken Påskkärringar – från trolldomstro till barnupptåg från 2013, enligt Populär Historia.

Hur klär man sig som påskkärring?

Moderna påskkärringar bär en kombination av traditionella attribut och lekfulla tillbehör. Till skillnad från 1800-talets skrämmande dräkter är dagens utklädning färgglad och barnvänlig.

Ursprunglig dräkt

Äldre tiders utklädning syftade till att efterlikna de häxor man trodde på. Dräkten inkluderade täckande masker för att dölja identiteten, trasor eller mantlar, och praktiska redskap som smörjhorn och kaffepannor – föremål man ansåg att häxan behövde för sin resa.

Dagens utstyrsel

Nutida barn använder keppar, stora schalar, och kvastar som rekvisita. Ansiktsmålning med fräknar ritade med läppstift och stora näsor är vanligt. Easter witch, som traditionen kallas på engelska, karaktäriseras av dessa attribut som nu samlats i korgar tillsammans med handgjorda påskkort.

Pynt och symboler

Små häxor som hängs på påskris hämtar också sin inspiration från häxtron. Kvasten är det mest centrala attributet, symbolen för den påstådda flygningen till Blåkulla.

Oklara detaljer

Exakt vilken färgsättning eller stil som är ”korrekt” varierar mellan familjer. Det finns ingen central standard för dräkten utan utvecklingen har skett organiskt.

Att läsa om Zorro – den maskerade hämnaren kan ge ytterligare perspektiv på hur maskeraddräkter fungerar i olika kulturella sammanhang, även om Zorro tillhör en helt annan genre än påskkärringstraditionen.

Hur har traditionen utvecklats över tid?

1660–1670-talen: Häxprocesserna i Sverige når sin höjd. Hundratals avrättas efter anklagelser om Blåkullafärder.
Tidigt 1800-tal: Första dokumenterade beläggen för utklädning i Västsverige.
Mitten av 1800-talet: Traditionen spridd i Bohuslän, Dalsland, Värmland och Västergötland, främst på påskaftonskvällen.
1880–1900: Upptågen i Karlstad och Åmål beskrivs i samtida källor; vuxna kastar sten i skorstenar.
1900-talets början: Traditionen sprids över Sverige och till Svenskfinland; omvandlas till barntradition.
2013: Fredrik Skott publicerar Påskkärringar – från trolldomstro till barnupptåg som systematiserar kunskapen.

Källa: Wikipedia, Historiska Media

Vad är fastställt och vad återstår osäkert?

Befintlig kunskap

Regional skillnad mellan skärtorsdag och påskafton är väl dokumenterad.
Västsverige (Bohuslän, Dalsland, Värmland) håller fast vid lördagen.
Ursprunget i 1600-talets häxprocesser är historiskt belagt.
Traditionen blev barnlek tidigt 1900-tal.
Finland har parallell tradition kallad påskhäxa.

Oklarheter

Exakt årtal när utklädning började är oklart.
Precisa geografiska gränser mellan torsdags- och lördagstraditioner ej fastställda.
Specifika datum för 2025 varierar eftersom påsken är rörlig.
Hur traditionen kommer utvecklas på lång sikt är osäkert.

Vilken kulturell betydelse har påskkärringen?

Påskkärringstraditionen representerar en unik svensk högtidsmarkör som skiljer sig från internationella motsvarigheter. Medan Halloween dominerar i anglosaxiska länder, har Sverige bevarat detta specifikt påskbunden uttryck. Svenska påsktraditioner visar sig alltså bära på komplexa lager av historisk rädsla som förvandlats till samhörighet och barnslig glädje.

Kopplingen till påskbrasorna i väst understryker hur traditionen är förankrad i jordbrukssamhällets vårfester, där elden hade renande funktion samtidigt som den markerade övergången från vinter.

Vilka källor dokumenterar traditionen?

Flera institutioner och publikationer har belyst påskkärringens historia. Nedan återges centrala uttalanden från dessa källor.

”Det är oklart exakt när utklädningsseenden började, men de äldsta beläggen är från tidigt 1800-tal.”

— Historiska Media

”Enligt folktron bjöd djävulen in häxorna till fest just på skärtorsdagen, då onda makter släpptes fria.”

— Landshypotek

Sammanfattning: När ska man gå påskkärring?

Majoriteten av svenska barn klär ut sig på skärtorsdagen, medan västsvenska traditionen bestående håller fast vid påskafton. Ursprunget i 1600-talets häxprocesser har övergått i en harmlös barntradition som lever kvar starkt 2025, oavsett om man bor i Uppsala eller Åmål. Roliga Saker Att Göra – Aktiviteter För Alla Säsonger kan ge ytterligare inspiration för högtidsfirandet.