När skolavslutningen närmar sig är det få sånger som klingar lika starkt i svenska klassrum som Den blomstertid nu kommer. Men bakom den välbekanta melodin döljer sig en historia som sträcker sig över tre sekler – och en textförfattare som få känner till. Här får du hela berättelsen om psalmen som både är en kristen hymn och en sekulär sommarvigning.

Senaste artiklar

Textförfattare: Israel Kolmodin (1643–1709) ·
Psalmnummer i Sverige: 199 (1986 års psalmbok) ·
Psalmnummer i Finland: 535 ·
Första psalmbok: 1695 ·
Finsk version: Jo joutui armas aika ·
Vanlig användning: Skolavslutning

Snabböversikt

1Bakgrund
2Text
3Melodi
4Skolavslutning

Sex nyckelfakta om psalmen, samlade från psalmboksutgåvor och officiella källor:

Egenskap Värde
Sångtitel Den blomstertid nu kommer
Textförfattare Israel Kolmodin (1643–1709)
Första psalmbok 1695 års psalmbok
Psalmnummer 1937 474
Psalmnummer 1986 199
Psalmnummer Finland 535
Finska versionen Jo joutui armas aika

Mönstret är tydligt: psalmen har bytt nummer tre gånger och har två nationella identiteter.

Vem skrev texten till Den blomstertid nu kommer?

Vilken roll hade Israel Kolmodin i psalmhistorien?

  • Israel Kolmodin (1643–1709) anges som textförfattare i psalmboksutgåvor – bland annat av Svenska kyrkans officiella psalmboksfil.
  • Han var verksam som psalmförfattare under 1600-talet och präst i Svenska kyrkan.

Kolmodins originaltext har genom åren bearbetats – en källa anger både Kolmodin och J.O. Wallin som upphovsmän (1.se, textutskrift med bearbetningsuppgift).

Vad kan sägas om originaltexten?

Texten är en psalm, inte en anonym folkvisa. Första raden lyder: ”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor” (Svenska kyrkans utrikesförsamlings textexempel).

Vad detta betyder:

För den som söker textens ursprung är Kolmodin den centrala figuren – men var uppmärksam på att senare bearbetningar kan ha ändrat enskilda ord.

När skrevs Den blomstertid nu kommer?

Vad innebär årtalet 1695?

  • Psalmen togs med i 1695 års psalmbok – vilket är den första kända tryckta publiceringen (Wikipedia, psalmhistorik).
  • Exakt årtal för när Kolmodin skrev texten är inte entydigt fastställt.

Hur har psalmnumret ändrats mellan psalmböcker?

I 1937 års psalmbok fick psalmen nummer 474, i 1986 års psalmbok nummer 199. I Finland är den nummer 535 (YouTube, sångbeskrivning med psalmnummer; Wikipedia, numreringstabell).

Implikationen: Den som letar i äldre psalmböcker måste hålla reda på tre olika nummer – 474, 199 eller 535 beroende på land och årgång.

Är Den blomstertid nu kommer en kristen psalm?

Vad gör en sång till en psalm?

Psalmen är tryckt i officiella psalmböcker och har en kristen text med referenser till Guds skapelse – vilket gör den till en psalm i strikt bemärkelse (Svenska kyrkans psalmblad).

Kan texten läsas som en naturhyllning?

Naturmotiven – blomstertid, lust och fägring – gör att texten kan uppfattas både som en kristen skapelsepsalm och som en sekulär sommarhyllning. Lunds universitets akademiska artikel om skolavslutningspsalmen konstaterar att psalmen fungerar i både religiösa och sekulära sammanhang.

Paradoxen:

Svenska kyrkan använder psalmen i sina gudstjänster, samtidigt som den med bara två verser ofta framstår som en helt sekulär sommarsång i skolans värld.

Vilken psalm har samma melodi som Den blomstertid nu kommer?

Jo joutui armas aika – samma melodi?

Den finska versionen Jo joutui armas aika använder exakt samma melodi (YouTube, finsk inspelning med tre verser). Det är samma svenska folkmelodi som ligger till grund för båda ländernas versioner.

Varifrån kommer melodin?

Melodin beskrivs som en svensk folkvisa från 1693 (YouTube, sångbeskrivning; YouTube, ackompanjemang med historik).

Vad detta innebär: Den som kan melodin till Den blomstertid nu kommer kan direkt sjunga den finska versionen – orden är olika men tonen densamma.

Är det förbjudet att sjunga Den blomstertid nu kommer?

Varför har frågan om förbud uppstått?

Debatten handlar om skolans icke-konfessionella uppdrag. Om psalmen framförs i en kyrka som en del av en skolavslutning med religiösa inslag kan det uppfattas som konfessionellt (Wikipedia, avsnitt om debatt).

Vad säger styrdokumenten om skolavslutning i kyrkan?

Det finns inget generellt förbud mot att sjunga psalmen. Skolans undervisning ska vara icke-konfessionell, men frågan avgörs i praktiken lokalt – skolor och rektorer beslutar själva hur avslutningen utformas.

Vad du ska vara uppmärksam på:

Om psalmen sjungs i en icke-religiös skolavslutning i en skollokal är det sällan kontroversiellt. Kyrkobyggnaden som lokal kan däremot väcka frågor om konfessionalitet.

Hur heter Den blomstertid på finska?

Översättningen och finska barnsånger

  • På finska heter psalmen Jo joutui armas aika (YouTube, finsk version).
  • Små grodorna heter på finska Pienet sammakot (UR Plays sånger på finska i förskolan).

Arja Saijonmaa, en känd finlandssvensk sångerska, har i en intervju sagt: ”Musiken har alltid haft ett större syfte” (YouTube, intervju med Arja Saijonmaa). Finland är känt för klassisk musik, tango, schlager och metal – men den gemensamma melodin med Sverige är ett tydligt exempel på det nordiska kulturarvet.

Steg för steg – så fördjupar du dig i psalmens historia

  1. Läs originaltexten – hitta den på Svenska kyrkans webbplats (utrikesförsamlingens textexempel) eller via 1.se (textutskrift).
  2. Jämför versioner – skriv ut både 1695 års text och bearbetningen från 1986 års psalmbok.
  3. Lyssna på melodin – se inspelningar på YouTube från Sverige och Finland för att höra skillnader och likheter.
  4. Fördjupa dig i debatten – läs Lunds universitets artikel om psalmens roll vid skolavslutningar.

Tidlinje – psalmens resa från 1600-talet till i dag

  • 1600-talet: Israel Kolmodin är verksam som psalmförfattare.
  • 1695: Psalmen publiceras i 1695 års psalmbok.
  • 1937: Psalmen är nummer 474 i 1937 års psalmbok.
  • 1986: Psalmen är nummer 199 i 1986 års psalmbok.
  • Nutid: Sången är fortsatt central vid skolavslutningar och i debatten om kyrkliga inslag i skolan.

Bekräftade fakta och oklarheter

Bekräftade fakta

  • Israel Kolmodin anges som textförfattare i psalmboksutgåvor (Svenska kyrkans psalmboksfil).
  • Psalmen finns med i 1695, 1937 och 1986 års psalmböcker.
  • Psalmnummer i Sverige är 199 och i Finland 535.
  • Finska versionen heter Jo joutui armas aika.

Vad som är oklart

  • Exakt årtal för när Kolmodin skrev texten är inte entydigt fastställt.
  • Huruvida sången betraktas som förbjuden i skolan beror på lokal tillämpning av skollagen och styrdokument.

Röster om psalmen

”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor.”

– Israel Kolmodin, psalmtextens öppningsrad (Svenska kyrkans utrikesförsamlings textexempel)

”Musiken har alltid haft ett större syfte.”

– Arja Saijonmaa, finlandssvensk sångerska (YouTube, intervju med Arja Saijonmaa)

Slutsats: För svenska skolor och kyrkor är psalmens framtid klar: den kommer att sjungas även under kommande skolavslutningar, men med en medvetenhet om att både textens kristna rötter och dess sekulära användning måste respekteras. För den som söker texten och dess historia gäller: välj rätt psalmboksnummer för rätt år, och var beredd på att en lokal tolkning avgör om den får sjungas i kyrkan eller inte. Det är läsaren som måste navigera mellan psalmbokens nummer och skolans lokala beslut.

Fler källor

youtube.com, svps1986.blogspot.com, youtube.com, sommarlovet.se

Vanliga frågor

Vilket nummer har Den blomstertid nu kommer i psalmboken?

I 1986 års svenska psalmbok är numret 199, i 1937 års psalmbok 474 och i Finland 535.

Har texten ändrats genom åren?

Ja, en bearbetning av J.O. Wallin finns noterad i vissa utgåvor. Originaltexten från 1695 har genomgått mindre språkliga justeringar.

Varför är Den blomstertid nu kommer vanlig på skolavslutningar?

Psalmen har en stark koppling till sommaren och används ofta som symbol för skolavslutningens glädje och lättnad. Traditionen är etablerad sedan mitten av 1900-talet.

Var hittar jag noter till Den blomstertid nu kommer?

Noter finns i psalmböcker och på webbplatser som Exempelsamling.se och Musikant.se. Kontrollera att de följer den svenska folkmelodin.

Vilka andra svenska psalmer handlar om sommaren?

Exempel är ”Du nalkas, ljuva sommar” (en annan text till samma melodi) och ”Sommarpsalm” av Britt G. Hallqvist.

Relaterad läsning