Dagstidning – Definition, Kriterier och Historia

Av admin · mars 29, 2026

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten, med regelbunden utgivning minst en gång per vecka i Sverige. Den fungerar som en central källa för nyheter och opinionsbildning.

Senaste artiklar

Enligt svensk lagstiftning definieras en dagstidning som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning, som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka, inklusive löpsedel och bilaga. Detta skiljer den från andra tidskrifter.

Internationellt räknas tidningar med utgivning minst två gånger per vecka som dagstidningar, medan traditionella kriterier betonar periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.

Vad är en dagstidning?

Aspekt	Beskrivning
Periodicitet	Regelbunden utgivning minst en gång per vecka.
Aktualitet	Fokus på färska nyheter.
Publicitet	Tillgänglig för allmänheten.
Universalitet	Nyheter från hela världen och samhällsområden.

En dagstidning präglas av allsidig nyhetsrapportering riktad till allmänheten.
Svensk lag kräver minst ett nummer per vecka med löpsedel och bilaga.
Internationellt minst två utgåvor per vecka.
Fyra kärnkriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet.
Format som broadsheet eller tabloid är vanliga.
Etymologi från 1780-talet syftar på regelbunden nyhetsförmedling.
Idag cirka 150 i Sverige, en tredjedel med ”tidning” i namnet.

Faktum	Detalj	Källa
Utgivningsfrekvens Sverige	Minst en gång per vecka	Wikipedia
Internationell frekvens	Minst två gånger per vecka	Wikipedia
Kriterier sedan 1800-talet	Periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet	NE
Broadsheet-format	600 x 380 mm	Wikipedia
Antal i Sverige	Cirka 150	Språktidningen
Aftonbladet-upplaga 2006	416 500 exemplar vardagar	Wikipedia
Expressen-upplaga 2006	326 000 exemplar	Wikipedia
Engelsk term	Daily newspaper	Cambridge

Vilka kriterier definierar en dagstidning?

Svensk lagstiftning specificerar reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning med minst veckovis utgivning. Detta inkluderar löpsedel och bilaga som standard. For mer information, se Australiainsight.

Vad säger lagen exakt?

En dagstidning är en skrift som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka. Kriterierna har utvecklats sedan 1800-talet med fokus på nyhetsvärde och tillgänglighet.

Lagstadgad minimifrekvens

Minst ett nummer per vecka enligt svensk rätt, inklusive löpsedel och bilaga.

Internationella skillnader

Globalt krävs ofta minst två utgåvor per vecka för att klassas som dagstidning. Tidningar med längre intervall kan ändå räknas in.

Hur utkommer och vilka format har dagstidningar?

Vanligtvis utkommer de flera gånger per vecka, som sexdagarsutgivning eller sjudagarsutgivning. Begreppen morgontidning och kvällstidning är hyponymer.

Vanliga format

Broadsheet mäter traditionellt 600 x 380 mm, medan tabloid är mindre. Etymologin från 1780-talet betonar daglig eller regelbunden nyhetsförmedling.

Utgivningsbegrepp

Sexdagarsutgivning innebär sex dagar per vecka, sjudagarsutgivning alla dagar.

Vad är historien för dagstidningar i Sverige?

Svenska dagstidningar har getts ut sedan 1600-talet. Pressen växte från 1860-talet och bidrog till demokratisering.

Ordet ”tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse, inte periodicitet.

Största tidningarna 2006

Aftonbladet: 416 500 exemplar (oberoende socialdemokratisk). Expressen/GT/Kvällsposten: 326 000 exemplar (oberoende liberal).

Trots minskande läsare har svenska upplagor hållit sig höga internationellt.

En tidslinje för svenska dagstidningar

1645: Ordinari Post Tijdender utkommer som en av de första. (Källa)
1700-talet: Antalet tidningar ökar markant.
1776: Dagligt Allehanda blir den första med daglig utgivning. (Källa)
1863: Göteborgs-Posten startar.
1864: Dagens Nyheter grundas. (Källa)
2006: Ordinari Post Tijdender digitaliseras. (Källa)

Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?

Etablerad information	Information som förblir oklar
Definition enligt svensk lag: minst ett nummer per vecka.	Ingen oklarhet noterad i källorna.
Historiska kriterier: periodicitet, aktualitet m.m.	–
Antal i Sverige: cirka 150.	–
Upplagor 2006 för största tidningarna.	–

Vilken bakgrund och betydelse har begreppet dagstidning?

Termen härstammar etymologiskt från 1780-talet och syftar på regelbunden nyhetsförmedling. Wiktionary noterar hyponymer som morgontidning och kvällstidning. För att förstå mer om hur Ted Gärdestad dog kan du läsa mer på Ted Gärdestad död.

Ordet ”tidning” betyder ursprungligen nyhet, från fornsvenska ”tidhning”. Källa och Språktidningen.

Engelsk motsvarighet är daily newspaper. Källa

Källor och citat om dagstidningar

Sedan 1800-talet har dagstidningen präglats av fyra kriterier: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering.

Sammanfattning: Nyckelpunkter om dagstidning

En dagstidning kännetecknas av regelbunden nyhetsrapportering, minst veckovis i Sverige, med rötter från 1600-talet och fortsatt stark närvaro trots digitalisering.

Vad är skillnaden mellan dagstidning och veckotidning?

I Sverige räcker minst ett nummer per vecka för dagstidning, men veckotidningar saknar ofta löpsedel och nyhetsfokus.

Hur många dagstidningar finns i Sverige idag?

Cirka 150, varav en tredjedel har ”tidning” i namnet.

Vad är broadsheet?

Traditionellt format på 600 x 380 mm, vanlig för dagstidningar.

Vilken var Sveriges första dagliga tidning?

Dagligt Allehanda från 1776.

Vad betyder periodicitet?

Regelbunden utgivning, ett kärnkriterium för dagstidningar.

Har upplagorna minskat?

Ja, men svenska tidningar har höga siffror internationellt sett.