När regeringen i May 2024 avsatte Susanne Ås Sivborg som generaldirektör för Lantmäteriet blev det slutet på en sexårig period präglad av växande kritik. Avgången kom efter avslöjanden om att myndigheten under flera år lämnat ut säkerhetskänslig information utan tillräcklig sekretessprövning – och att information om läckorna dolts för Regeringskansliet.

Roll: Generaldirektör Lantmäteriet 2018–2024 · Föregående roll: Generaldirektör PRV 2008–2017 · Avgångsdatum: 6 May 2024 · Orsak: Säkerhetsläckor och kritik · Månadslön: 134 000 SEK

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
  • Exakt datum för avgången (endast december 2024 bekräftat)
  • Namn på extern granskare
  • Detaljer om innehållet i säkerhetskänslig information
3Tidlinjesignal
  • December 2024: Kritik i media och riksdagsförhör
  • December 2024: Regeringen begär avgång
  • Våren 2024: Digitala tjänster stängs ned
  • Maj 2024: Säkerhetsskyddschef rekommenderar stopp
4Vad händer härnäst
  • Ingen ny generaldirektör utsedd ännu
  • Extern granskare tillsätts av regeringen
  • Lantmäteriet har totalstopp för digital utlämning

Nedanstående tabell sammanfattar de viktigaste personuppgifterna och karriärfakta.

Uppgift Värde
Namn Susanne Ås Sivborg
Ålder 65 år
Aktuell status Före detta generaldirektör
Tjänstetid Lantmäteriet 2018–2024
Tidigare position Generaldirektör PRV 2008–2017
Månadslön 134 000 SEK (behålls till 2026)
Avgångsorsak Säkerhetsincidenter och förtroendebrist

Vem är Susanne Ås Sivborg?

Susanne Ås Sivborg är en svensk ämbetsman som fram till May 2024 ledde Lantmäteriet. Hon är 65 år gammal och har en lång karriär inom svensk förvaltning bakom sig. Innan hon tillträdde som generaldirektör för Lantmäteriet 2018 ledde hon Patent- och registreringsverket (PRV) under nästan ett decennium, från 2008 till 2017.

Bakgrund och tidigare roller

Med två statsrådsförordnanden som generaldirektör bakom sig representerar Ås Sivborg en av de mest erfarna topptjänstemännen i svensk förvaltning. Hon tillträdde Lantmäteriet 2018 med ett förordnande som skulle löpa till 2026, vilket innebar att hon hade två år kvar av sin period när avgången krävdes. Under sin tid vid PRV etablerade hon sig som en stabil myndighetsledare, och övergången till Lantmäteriet sågs som en naturlig progression.

Trots att hon nu tvingats lämna sin post behåller Ås Sivborg sin månadslön på 134 000 kronor fram till förordnandet löper ut 2026, enligt uppgifter från TV4. Detta har väckt diskussion om hur avgångsvederlag hanteras för höga statliga tjänstemän.

Familj och personliga uppgifter

Uppgifter om Ås Sivborgs familjeförhållanden har förekommit i diskussionsforum som Flashback, där spekulationer om partitillhörighet och personliga omständigheter har dykt upp. Inget av detta har bekräftats genom etablerade medier eller officiella källor, och dessa uppgifter bör behandlas med försiktighet.

Vad som sticker ut

Med snart sju år som generaldirektör var Ås Sivborg en av de längstsittande myndighetscheferna i sin kategori. Att avgången skedde med nästan två år kvar av förordnandet signalerar allvarligheten i de underliggande händelserna.

Vad gör generaldirektören för Lantmäteriet?

Lantmäteriet är en statlig myndighet med en central roll i samhällsbyggnadsprocessen. Myndigheten ansvarar för geografisk information, fastighetsregistrering och kartläggning av Sveriges mark och fastigheter. Som generaldirektör leder Ås Sivborg en organisation med betydande samhällspåverkan.

Myndighetens organisation

Lantmäteriet sorterar under Infrastrukturdepartementet och leds av en styrelse samt en generaldirektör. Myndigheten hanterar känslig information om fastigheter, infrastruktur och geografiska data – information som i fel händer kan utgöra säkerhetsrisker. Styrelsen för Lantmäteriet informerades enligt uppgifter från TV4 inte fullt ut om säkerhetsläckorna.

Ansvar och uppgifter

Generaldirektörens ansvar inkluderar att säkerställa att myndigheten följer gällande lagstiftning, hanterar offentlig information korrekt och håller Regeringskansliet informerat om viktiga händelser. De uppgifter som nu kommit fram – att säkerhetskänslig information lämnats ut utan sekretessprövning och att styrelsen och Regeringskansliet inte informerades adekvat – pekar mot allvarliga brister i detta ansvar.

Mörkläggning eller missbedömning?

Ås Sivborgs version – att hon agerade efter bästa förmåga och att tjänsterna stängdes så fort problemen blev kända – står i kontrast till uppgifterna om att hon känt till läckorna under flera år utan att informera styrelsen eller regeringen. Huruvida detta var en medveten mörkläggning eller en serie missbedömningar är en central fråga för den externa utredningen.

Varför lämnade Susanne Ås Sivborg Lantmäteriet?

Den 6 May 2024 meddelade regeringen att Ås Sivborg inte längre hade förtroendet att leda Lantmäteriet. Avgången kom som resultat av en granskning som avslöjat att myndigheten under flera år lämnat ut säkerhetskänslig information utan tillräcklig kontroll.

Säkerhetsläckor

Lantmäteriet drev e-tjänster som utan ordentlig sekretessprövning gjorde det möjligt att ta del av känslig information. Tjänsterna stängdes inte förrän i maj 2024, efter att myndighetens egen säkerhetsskyddschef rekommenderat ett omedelbart stopp på grund av försvarshemligheter, enligt SVT Nyheter. Läckorna innefattade hemliga uppgifter och skapade stora risker för samhällsbyggnad och planering.

Expressen avslöjade att Ås Sivborg känt till läckorna under flera år utan att agera. Enligt myndighetens egen redogörelse sade Ås Sivborg vid ett möte i maj att den totala bilden medvetet inte kommunicerats med Regeringskansliet och att detta var ett strategiskt val. Hon har dock förnekat att hon kände till läckorna i arkivet och vidhåller att tjänsterna stängdes så fort informationen blev känd.

Kritik från media och regering

Kritiken växte under veckan före avgången. SVT Nyheter rapporterade att riksdagens civilutskott kallade Ås Sivborg till förhör, där hon vägrade kommentera uppgifterna. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) meddelade slutligen att regeringen krävde hennes avgång.

Kostnaden för en ovanlig situation

Att en före detta generaldirektör behåller full lön på 134 000 kronor i 1,5 år utan att utföra tjänsten representerar en samhällskostnad på över 2,4 miljoner kronor. Detta är en konsekvens av hur svenska förordnanden är utformade och har kritiserats i liknande fall.

Vem tar över som generaldirektör?

Vid publiceringstillfället har ingen ny generaldirektör utsetts för Lantmäteriet. Regeringen har meddelat att en extern granskare kommer att tillsättas för att utreda händelserna och ge underlag för det fortsatta arbetet.

Aktuella turer

Enligt uppgifter från Lantmäteriets egna webbplats har myndigheten nu totalstopp för digital utlämning av uppgifter medan säkerhetsarbetet pågår. Detta påverkar myndighetens normala verksamhet och skapar behov av en snabb lösning på ledningsfrågan.

Möjliga efterträdare

Namn på potentiella efterträdare har ännu inte offentliggjorts. Urvalet kommer sannolikt att fokusera på kandidater med erfarenhet från statlig förvaltning och förståelse för de säkerhetskrav som gäller för känslig samhällsinformation.

Vad du kan förvänta dig framåt

Den externa utredningen som regeringen tillsätter kommer att avgöra om fler personer än Ås Sivborg bär ansvar för säkerhetsbristorna. Lantmäteriets verksamhet påverkas under tiden, och det kan dröja innan normal digital utlämning av uppgifter återupptas.

Vad tjänar man på Lantmäteriet?

Lönesättningen för chefer på Lantmäteriet följer statliga normer för generaldirektörer. Ås Sivborgs månadslön på 134 000 kronor place henne i den högre delen av statliga chefs löner, vilket reflekterar myndighetens storlek och ansvar.

Löner för chefer

Generaldirektörer för statliga myndigheter i Sverige har typiskt månadslöner i intervallet 100 000–150 000 kronor, beroende på myndighetens storlek och komplexitet. Att Ås Sivborg behåller sin fulla lön fram till förordnandets slut 2026 – trots att hon lämnat sin tjänst – har väckt debatt om avgångsvederlag för höga statliga tjänstemän.

Löner för lantmätare

För vanliga lantmätare och medarbetare på Lantmäteriet ligger ingångslönerna betydligt lägre, typiskt mellan 30 000 och 50 000 kronor i månaden beroende på erfarenhet och tjänst. Det finns inga lagreglerade skyddade titlar för yrket, vilket innebär att vem som helst i teorin kan kalla sig lantmätare – men yrket kräver specifik utbildning och kompetens.

Tidslinje

Generaldirektör för Patent- och registreringsverket (PRV)

Tillträder som generaldirektör för Lantmäteriet

Säkerhetsskyddschef rekommenderar stängning av digitala tjänster på grund av försvarshemligheter

Lantmäteriet stänger ned digitala tjänster

SVT och Expressen publicerar kritiska rapporter om säkerhetsläckor

Ås Sivborg kallad till riksdagens civilutskott, vägrar kommentera

Regeringen meddelar att Ås Sivborg lämnar sin anställning

Klargörande

Bekräftat

  • Avgång den 6 May 2024
  • Tidigare roller vid PRV och Lantmäteriet verifierade
  • Säkerhetsläckor via e-tjänst fram till maj 2024
  • Lön 134 000 SEK med bibehållen utbetalning till 2026
  • Regeringen tillsätter extern granskare

Oklart

  • Exakt vilket datum på avgången (endast månad bekräftad)
  • Extern granskares identitet
  • Detaljer om säkerhetsklassificering av läckt information
  • Huruvida mörkläggningen var medveten eller oavsiktlig

Citat

Den uppmärksamhet som uppstått kring mig och min roll som generaldirektör de sista veckorna skymmer Lantmäteriets fina och viktiga verksamhet.

— Susanne Ås Sivborg, Generaldirektör Lantmäteriet, SVT Nyheter

Lantmäteriet har en central roll i samhällsbyggnadsprocessen och regeringen anser att Lantmäteriet för myndighetens bästa behöver en ny generaldirektör.

— Andreas Carlson, Infrastruktur- och bostadsminister, Regeringen.se

De beskrivningar som har lyfts fram inte ger en fullständig eller objektiv bild av vårt arbete eller våra beslut.

— Susanne Ås Sivborg, Generaldirektör Lantmäteriet, SVT Nyheter

Att den totala bilden medvetet inte har kommunicerats med Regeringskansliet och att detta var ett strategiskt val.

— Susanne Ås Sivborg vid möte i maj 2024, SVT Nyheter

Slutsats: Susanne Ås Sivborgs avgång markerar ett ovanligt brant fall för en erfaren myndighetsledare. Regeringen anser att förtroendet rasats snabbt när styrelser och regering inte informerades korrekt, och kostnaden för avgångsvederlag på över 2,4 miljoner kronor hamnar på skattebetalarna. Den externa utredningen kommer att avgöra om det handlade om systemisk underskattning av risker eller medveten mörkläggning.

Relaterad läsning: Lägenheter till salu i Norrtälje: Priser & Områden · Hsb Luleå Lediga Lägenheter – Aktuella Priser Och Områden

Fler källor

altinget.se, expressen.se

Vanliga frågor

Vad är Lantmäteriet?

Lantmäteriet är en statlig myndighet som ansvarar för geografisk information, fastighetsregistrering och kartläggning av Sveriges mark och fastigheter. Myndigheten har en central roll i samhällsbyggnadsprocessen.

Varför tvingades Susanne Ås Sivborg avgå?

Avgången kom efter avslöjanden om att Lantmäteriet under flera år lämnade ut säkerhetskänslig information utan ordentlig sekretessprövning. Kritiken gäller även att Ås Sivborg dolt informationen för styrelsen och Regeringskansliet.

Vad hände med säkerhetsläckorna?

Läckorna innefattade hemliga uppgifter som lämnades ut via e-tjänster fram till maj 2024. Myndighetens säkerhetsskyddschef rekommenderade stopp, och de digitala tjänsterna stängdes. Lantmäteriet har nu totalstopp för digital utlämning.

Hur mycket tjänar en generaldirektör på Lantmäteriet?

Ås Sivborg hade en månadslön på 134 000 kronor. Hon behåller denna lön fram till förordnandet löper ut 2026, trots att hon lämnat sin tjänst.

Är lantmätare en skyddad titel?

Nej, titeln lantmätare är inte lagreglerad skyddad. Yrket kräver dock specifik utbildning och kompetens inom mätning, kartografi och fastighetsrätt.

Vem tar över som generaldirektör?

Vid publiceringstillfället har ingen efterträdare utsetts. Regeringen har meddelat att en extern granskare kommer att tillsättas för att utreda händelserna.

Vad rapporterade Expressen om händelserna?

Expressen avslöjade att Ås Sivborg känt till säkerhetsläckorna under flera år utan att agera och att hon försökt mörka informationen för Regeringskansliet. Detta låg till grund för regeringens beslut att begära hennes avgång.